Igår spelade Lars Winnerbäck i Malmö. Jag och Hanna började kvällen med att äta goda tapas på La Roche vid Lilla Torg innan vid tog oss ner till konserten i Baltiska Hallen.
Den här gången spelade han några av mina lugnare favoriter, låtar som inte är så "kommersiella" och kanske lite mera oväntade på en konsertrepertoar, Brustna hjärtans höst och Varning för ras. När han sedan stämde upp i B-spåret Lång dag var jag närmast lyrisk.
Om du lämnar mig nu ihop med fantastiska Anna Stadling var så klart klockren. I övrigt gjorde han och bandet en kanonversion av Kom ihåg mig. Vi fick också ta del av en underbar version av Elden ackompanjerad av endast piano.
Efter två timmar närmade sig konserten sitt slut och någon gång under de första extranumren började jag tvivla på om jag skulle få höra mitt favoritspår från nya plattan: Ett sällsynt exemplar, men så efter att han förklarat varför han ogillar att ställa upp i tidningar och TV, kommer den:
" Jag brinner för att komma ut och spela. Jag är oerhört tacksam för att ni låter mig göra det. Att uttrycka den tacksamheten är svårt, det här är det närmaste jag kommer. Den här låten är till er..."
Ljus - stanna kvar, kom och var min vän. Ljusna mig igen, igen, igen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar