Intervjuer i Lund

I måndags på tåget på väg hem från Göteborg via Skåne (jag tror att jag befann mig i trakten kring Halmstad) fick jag en sådan känsla, en insikt eller vad man nu ska kalla det, att jag nog helst vill flytta till Lund/Malmö. Jag kanske hamnar i Göteborg om några år, men jag tror att jag vill mellanlanda i Skåne. Jag har varit jätte-obeslutsam i den frågan under hela den här tiden, det har funnits mycket som talat för båda ställena (Göteborg/Skåne) och kanske var det bara de senaste veckornas tankebearbetning som var klar på tåget där någonstans i Halland.

Jag åkte ner till Lund på onsdagseftermiddagen för att bo hos Hanna över natten. Efter god sushi och fika inne i stan åkte vi hem till henne och gjorde en rätt tidig kväll eftersom morgondagen skulle bli både tidig och lång. Men vi pratade mycket om Lund och Malmö och Skåne och om allt roligt vi ska hitta på när jag (förhoppningsvis) flyttar ner.

Efter den första intervjun på torsdagen, som för övrigt kändes bra, testningen verkar omväxlande och rolig med mycket automatisering, åt jag lunch och gick sedan och strosade lite på stan. En tur in i domkyrkan blev det också.


Domkyrkan i Lund
(Bild från Wikipedia)

Kyrkor har alltid fascinerat mig, både ur ett kulturhistoriskt och arkitektoniskt perspektiv. Domkyrkan i Lund var gammal, mörk och mäktig. För ganska precis 15 år sedan (närmare bestämt den 25 februari 1994) begravdes min morfar. Han var mitt ljus, så glad och varm och snäll. Jag tände ett ljus för honom där i domkyrkan. Det kändes fint och värdigt och jag blev faktiskt riktigt ledsen. Det överväldigade mig lite. Jag saknar honom fortfarande.

Den andra intervjun senare på eftermiddagen var jobbig. Han som höll i intervjun drillade mig hårt och varvade tuffa teknik- och testfrågor med frågor om hur jag skulle reagera i olika situationer. Han var duktig och trevlig, men jag kände mig ändå mentalt våldtagen när jag gick därifrån. Dödstrött i huvudet, med ömmande spända axlar och alltjämt mör i benen och fötterna efter några timmars vandrande på gatorna i Lund var jag så trött på tåget på väg upp till Göteborg att jag trodde att jag skulle börja gråta. Men att komma till Göteborg är alltid uppiggande och efter en god natts sömn var jag redo för en ny dag.

Det är mycket nu...

Äntligen verkar det som att allt slit med jobbsökandet lossnar. Den här veckan har jag inte mindre än 6 st intervjuer inbokade. Det är helt galet. Min vecka ser ut så här:

* Igår (måndag) hade jag en intervju på ett rekryteringsföretag i Göteborg mitt på dagen och var hemma i Karlskrona igen vid halv åtta.
* Idag hade jag en telefonintervju med ett produktbolag i Helsingborg på morgonen. Har sedan haft tvättstugan, packat om resväskan och ska springa några ärenden på stan, bland annat boka en ny Sökanderesa på Arbetsförmedlingen.
* Imorgon ska jag köra mamma till Toyota på morgon när hon ska lämna in sin bil, sedan väntar en intervju på ett konsultföretag här i Karlskrona, sedan blir det en snabblunch med Emil och därefter åker jag ner till Hjärup till Hanna och bor hos henne över natten.
* På torsdag morgon har jag en intervju på ett produktbolag i Lund och på eftermiddagen ytterligare en på ett annat produktbolag, via ett rekryteringsföretag. Jag tar tåget upp till Göteborg på kvällen.
* På fredag förmiddag har jag en intervju med ett konsultföretag i Göteborg, via ett rekryteringsföretag. På kvällen blir det biopremiär: Män som hatar kvinnor.
* Åker hem med tåget till Karlskrona på lördag och åker ut till kusinen på söndag för att fira lilla Wilma som fyller 2 år.

Vad de senaste månaderna har gett mig? Intervjurutin och en grym tågvana. ;) Nu ska det bara bli ett jobb också...

Den vilda jakten på tågbiljetterna

Eftersom jag ska på intervju hos ett företag i Göteborg på måndag var jag på Arbetsförmedlingen igår och fixade så att dom betalade tågbiljetterna som en så kallad Sökanderesa. Jag fick ett bokningsnummer i vanlig ordning för att hämta ut biljetterna på stationen. Som en ren ingivelse bestämde jag mig för att gå till stationen och hämta ut mina biljetter redan idag. Kalla det sjätte sinne, intuition eller vad ni vill, men det var riktig tur att jag gjorde det och inte väntade tills det var dags att åka.

Sedan ett par månader tillbaka har vi ingen bemannad SJ-kassa på stationen, utan man har endast kunna köpa, hämta ut och boka biljetter via en automat. Det i sig är inga problem, men idag var automaten "Ur funktion". Jaha. Vad göra? Jag gick in i kiosken bredvid där man kan köpa biljetter till Blekingetrafiken, men där gick det inte att hämta ut SJ-biljetter. Vidare berättade dom att automaten varit sönder i 2 dagar och att dom inte visste när den skulle bli fixad. Dom hänvisade mig till ett ATG-ombud.

Okej. Det var bara att traska upp till kiosken på torget. Väl däruppe angav jag mitt bokningsnummer, men dom kunde dessvärre inte lämna ut biljetterna eftersom dom var bokade av ett företag (Arbetsförmedlingen i detta fallet) som inte var ATG-anslutna. Hmm. Jag blev hänvisad till Pressbyrån. Gick ner till Pressbyrån, men där var det samma sak, dom kunde inte få ut biljetterna och hänvisade mig till resebyrån på Ronnebygatan, eftersom det var en s.k. Företagsbokning. Traskade vidare (numera lite lätt irriterad) till resebyrån och stod där i kö en stund och fick beskedet att dom tyvärr inte kunde hjälpa mig, utan hänvisade mig istället till Pressbyrån!!

Jag håll på att bli tokig och ringde till SJ. Efter 10 minuter i kö fick jag prata med en tjej och förklarade mitt problem. Hon kopplade mig vidare till Kundtjänst där jag blev sittande i kö i ytterligare 15 minuter och fick till sist hjälp av en tjej som skrev ett Resemedgivande och mailade mig biljetterna och medgivandet, som jag skulle kunna skriva ut och ta med mig till tåget. Jag har ju ingen skrivare, så det vara bara att vidarebefordra mailet till mamma och traska upp till hennes jobb och be att få det utskrivet. Som tur var var mamma på plats och inte ute på ett Ärande. Allt som allt tog det mig 2 timmar att få ut biljetterna. Tack för det, SJ!!

Schlagerfröjd

Jag hade några kompisar hemma på taco igår kväll. Vi tittade på Melodifestivalen och jag fick den här underbara schlagerbuketten:



Idag var jag ute hos föräldrarna. Det var ett strålande vinterväder och mamma och jag tog en promenad ut till Rävskär och tillbaka. Solen värmde.


Vintersol i viken

Jakriborg

I torsdags tog jag tåget ner till Lund, närmare bestämt till Hjärup, för att hälsa på Hanna och Per i vackra Jakriborg.



Jakriborg är ett nybyggt bostadsområde med hyreslägenheter byggda i medeltida stil. Husen ligger där mitt ute på en åker ett par kilometer sydväst om Lund och det är snudd på bisarrt, men jäkligt häftigt och väldigt vackert. Om det blir Malmö/Lund för min del är jag väldigt sugen på att flytta dit jag också. Det tar bara några minuter med pendeltåget till Lund och ca 12 till Malmö.



"Det finns en tätort på en slätt..."
Lars Winnerbäck - En tätort på en slätt


Utsikt från Hannas och Pers fönster

Det var inte bara en nöjestripp, jag hade en första intervju inbokad på ett konsultbolag i Malmö. Intervjun gick bra och jag ska få besked nästa vecka om det blir en fortsättning, dvs om det blir en andra intervju och eventuellt ett uppdrag ute hos Kund. Företaget imponerade och det verkar kul att jobba där. Jag håller tummarna. Eftermiddagen bjöd på lite Malmö-shopping och det var en trött men nöjd Lotta som åkte hem till Karlskrona på kvällen.

Snöslask och fullmåne

Idag snöar det i Karlskrona för första gången det här året. Det är jättetråkigt. Jag gillar inte snö. Eller nej, det var inte riktigt sant, jag har egentligen ingenting emot snön som sådan. Den får jättegärna finnas uppe i Norrland eller i inlandet där den ligger kvar ett tag, det är mer det att jag inte gillar snö i Karlskrona. För att tro att snön ska få ligga kvar här mer än ett dygn är ganska naivt. Undantag finns förstås, som vintern för 3 år sedan med många decimeter snö som låg kvar en bit in i april.

Nu är det inte riktigt sådant vinterväder, utan gatorna ser istället ut så här:



Slask! Visst är det underbart?

Jag sov jättedåligt i natt, vaknade redan halv tre och kunde inte sova mer. Efter att ha legat och läst i några timmar och försökt somna om gav jag upp och gick upp vid sex för att äta frukost. På förmiddagen träffade jag en kompis för fika på Wayne's Coffee.

"Jag ska ha en mozarellatoast", sa jag. "Jag är rätt hungrig, för jag kunde inte sova i morse och gick upp jättetidigt."
"Ja, jag har inte sovit en blund i natt", svarade kompisen, "och barnen vaknade säkert 5-6 gånger under natten. Det är för att det är fullmåne."

Jag brukar inte lida av det där med fullmåne och tidvatten och väderomslag, men visst är det konstigt att jag som sovit jättebra hur länge som helst plötsligt inte kan sova mer än 3,5 timmar natten då det är fullmåne? Finns det egentligen några vetenskapliga belägg för att man sover sämre vid fullmåne?

Ny frisyr och nya glasögon

Det gäller att passa på att fixa saker medan man har tid...


...kortare hår (i alla fall i nacken)...


...och nya glasögon med bågar från Tommy Hilfiger.

Intervjuresa till Göteborg

I torsdags bar det av till Göteborg igen, den här gången för en intervju på ett konsultbolag. Döm om min och Mias förvåning när vi upptäckte varandra när vi väntade på tåget. Mia är en kompis till en kompis, en jättego tjej som skulle upp till Göteborg med sin lille Jakob, 7 månader, och hälsa på en kompis. Som av en händelse hade vi platser nästan bredvid varandra och fick en jättetrevlig tågresa med mycket prat om allt i livet.



Intervjun på konsultbolaget gick sådär. Dom var nog intresserade av mig, jag var dessvärre inte intresserad av dom och deras arbetsmetoder. Så kan det vara ibland. Men som av en händelse ringde en tjej från ett annat konsultbolag i Göteborg dit jag sökt för 6 veckor sedan och ville träffa mig på en intervju. Jag föreslog helt fräckt fredagen och slog på så sätt två intervjuflugor i en jobbresesmäll. Den intervjun gick mycket bättre och jag har chans på ett testledaruppdrag i Göteborg. Sedan ringde en kille från ett konsultbolag i Malmö som sett min profil på Monster och ville träffa mig för en intervju, så dit ska jag nu på fredag i den här veckan. Det känns som att det börjar lossna lite nu.

Helgen avlöpte sedan med lite shopping, fika och lunch med vänner och en jättehärlig spelkväll.

Tågresan hem gick genom ett vintrigt landskap. I Göteborg och hemma i Karlskrona var det barmark, men genom hela Västergötland och Småland låg det en hel del snö.


Frostigt tågfönster

Idag fick jag besked att jag inte fick jobbet på produktbolaget i Göteborg som jag hoppats lite på. Hon som rekryterade sa att jag hade gjort en jättebra intervju, så bra att dom i princip hade bestämt sig för mig och därmed beslutat sig för att inte ens intervjua några andra. Då kom det in en ansökan dagen efter min intervju från en intern på företaget och han hade fått tjänsten, eftersom han hade erfarenhet från produkten. Otur. Snacka om att snubbla på mållinjen! Lite ledsamt också förstås, för tjänsten lät verkligen jättespännande. Det blir till att ta nya tag, jag har ju trots allt flera andra grejer på gång. Det väntar ett annat toppenjobb på mig någon annanstans. :)

Bättre förr!

Det var september år 2005. Sony Ericsson släppte sin första Walkmanmobil och jag var fast. En kombinerad mobiltelefon och mp3-spelare och mitt liv var komplett. Visst, den var ful, men det var en helt underbar telefon och jag älskade den i närmare 3 år, tills jag i somras tyckte att det hade blivit dags att byta ut den. En 3 år gammal mobiltelefon är trots allt relativt gammal. Batteritiden hade blivit sämre och jag ville ha en ny Walkmanmobil med mera lagringsutrymme och lite bättre mediaspelare. Sanningen att säga ville jag även ha en mobil som var lite snyggare.



Jag fastnade för Sony Ericssons röda W760i. Väldigt snygg. Tänk bara vad bra den här nya mobilen skulle vara mot min gamla, för tänk vad mycket som hänt med mobiltelefonerna på 3 år! Trodde jag, ja! Ja, det trodde jag faktiskt, men ack vad jag bedrog mig. Det är en snygg Walkmanmobil med mera lagringsutrymme, ja, men det är också allt. Den är sämre än min gamla mobil i alla andra avseenden. Batteritiden är helt kass, jag får ladda den varannan dag, det vill säga oftare än vad jag fick göra med mobilen med det 3 år gamla batteriet. Men det största felet är att den är ofantligt jäkla seg. Det går inte att använda den. Jag är inte insatt i tekniken bakom, men det måste helt enkelt vara mycket sämre processor i W760i:n än i W800i:n. Den långa responstiden för olika knapptryckningar gör att man håller på att bli galen och att sms:a ska vi bara inte prata om. Nu har jag haft den i ett halvår och jag har försökt att vänja mig, men nej.



Idag när den hängde sig för femtioelfte gången när jag startade mediaspelaren fick jag nog. Jag bytte helt enkelt tillbaka till min gamla kompis W800i. Åh, så underbar den är! Det händer ju någonting direkt när man trycker på knapparna! Utvecklingen går definitivt inte alltid framåt.

Nu ska jag sälja W760i:n på Blocket. Och jag inser att ingen som läst det här inlägget kommer att vilja köpa den, men det är en risk jag tar. ;)