Svampplockning

I lördags var jag och A en tur upp till Tyringe och passade då även på att gå en liten promenad i skogen och leta efter svamp. Tyvärr är man ju alldeles för okunnig på svampar i allmänhet för att våga plocka någonting annat än kantareller, men om vi hade känt till fler sorter hade vi kommit hem med flera kassar fulla, mångfalden av svampar var stor. Dock höll vi oss till kantareller.



Det var riktigt härligt att gå där i Göingeskogen och det blev en liten skörd som räckte till några mackor.





Svamplycka!

En idol i mitt vardagsrum

Ända sedan han dök upp i Göteborgs-Metro år 2000 har jag varit ett fan av den tecknade sköldpaddan Elvis. Sambon likaså, som dessutom prenumererar på tidningen och som är den som köpt de senaste årens album. De första 7 albumen har vi i dubbel upplaga och bokhyllan ser lite rolig ut just där.



Hur som helst, för några veckor sedan beställde jag ett konsttryck från Elvis nätbutik, betalade och fyllde i mina leveransuppgifter. Igår kväll ringde det på min mobil från ett okänt nummer och gissa om jag blev paff när det var Elvis skapare och tecknare Tony Cronstam som ringde! Han berättade att han bodde bara några hundra meter från mig och tyckte att det var lättast att leverera trycket hem till min dörr personligen, hellre än att låta det gå iväg med posten. Gissa om jag blev uppspelt?!

Ca 20 minuter senare knackade han på vår dörr. Vi berättade så klart att vi var stora fan och han erbjöd sig att signera ett album åt oss. Jag valde det allra första Elvis-albumet eftersom det är lite mera sällsynt än dom andra och till min stora glädje fick jag en tecknad Elvis i gammal stil med Tonys signatur.


Stoltheten i samlingen

Vår entusiasm över honom och över Elvis var uppenbarligen uppskattad, för Tony stannade inne hos oss i närmare en halvtimme och berättade om Elvis och tecknandet och om hur Elvis utvecklats de senaste åren med Maria som medförfattare och med färgtrycket och de längre serierna. Jag ställde tusen frågor. Han bjöd oss att komma över till dom en dag för att titta på studion. Det lät för bra för att vara sant!!

Ett kort ögonblick efter att han gått ringde det på min mobil igen från ett mobilnummer jag inte kände. Det var Tony som gav mig sitt nummer så att vi kunde höra av oss om vi ville hälsa på. Fortfarande idag har jag svårt att fatta att detta verkligen hände, men så tittar jag i min telefonbok och ser Tonys kontakt och ler. :)

Svenstorps slott

Härom kvällen bestämde jag mig för att cykla norrut och kom via Odarslöv och Igelösa fram till Svenstorp och vad som såg ut att vara ett mycket vackert gods med underbara omgivningar. Man färdades genom en vacker allé fram till huvudbyggnaden där vägen svängde tvärt och man cyklade en slingrig väg genom en dal med en liten å och betande hästar för att sedan komma upp bland längorna som hörde till godset. Det var väldigt fint. Hemma framför datorn kunde jag konstatera att godset faktiskt är ett slott!


Flygbild från Svenstorps godsförvaltning

Bara lite drygt 5 kilometer från oss ligger alltså Svenstorps slott, Skånes främsta exempel på renässansstilen. Slottet byggdes redan i slutet av 1500-talet och har tillfälligt huserat kungar som t.ex. Christian V och Karl XI, som båda bodde på slottet innan slaget vid Lund 1676. År 1723 kom Svenstorps slott in i den Gyllenkrokska familjen, som äger det än i dag.



Den gyllenkrokska familjen och tidigare danska ägare ligger begravda i Igelösa kyrka, en fin liten kyrka som går att se från E22:an. Landshövding baron Axel Gyllenkrook och hans friherrinna har varsin stensarkofag i ett gravrum inne kyrkan, som för övrigt är väl värd ett besök.



Att cykla runt på småvägar på den Skånska landsbygden känns för övrigt som att befinna sig i tredje kvartalet i Nya Bondespelet, fast på riktigt. Vad som känns som ett oändligt antal åkrar bryts av tillfälligt av torp, bondgårdar, herrgårdar och för all del även ett och annat slott. På vänster sida mognar ett kornfält, på höger vajar havren och strax intill växer det betor och potatis. I det fjärde kvartalet fanns kort där det stod "Endast för skogsägare". Jag begrep aldrig hur man bar sig åt för att äga skog i spelet (det var i alla fall inte uppenbart i 1985 års upplaga av spelet, som jag hade). Men det gör nog å andra sidan inte bönderna i södra Skåne heller eftersom det finns väldigt lite skog att äga... ;)


Bild från Boardgamegeek

På cykel norr om Lund

Vädret på semestern har varit lite blandat, en hel del regn och blåst, men också fina dagar. Några kvällar har varit riktigt härliga och ett par gånger har jag tagit cykeln och gjort en liten längre tur norröver, på småvägarna genom åkrarna till Östra Odarslöv över till Stångby och hem igen.

Speciellt fint var det en kväll när solen höll på att gå ner, ett gyllene skimmer lade sig över landskapet och man såg milsvida upp mot Eslöv och Kävlinge-hållet. Över Lund svävade två luftballonger och söta vildkaniner hoppade runt längs ängarna. På något ställe såg jag ett rådjur sticka upp huvudet från ett sädesfält intill. Det var verkligen ro för själen. Eller som en kompis uttrycker det: "Cykellycka!"




Solnedgång sedd från vår balkong